Glada besked

Allteftersom nyckelbenet verkar ha bestämt sig för att vara löst, så har jag fått mindre ont! Häromdagen gick jag i asfalten med racern igen.
Körde på en isfläck en tidig morgon på en långtur.
Självklart föll jag på vänster sida och slog i armbåge och höft, men kände inte något i nyckelbenet som borde ha tagit en del av smällen.

Igår provade jag att köra stakintervaller.
Visst blev jag oerhört trött i vänster arm, men med teknik, träff och belastningen jag kunde lägga på så jublade jag av glädje när jag kom hem. Det kändes fantastiskt bra, och dessutom gjorde det inte ont överhuvudtaget!

Träningen jag bedrivit senaste tiden är ett långsiktigt program.
Det är tufft, fruktansvärt tufft, men nu om jag kan lägga över mer och mer träning på överkroppen så vore det skönt.
Om jag väljer att operera så påverkar det inte träningsprogrammet nämnvärt, men om det flyter så här och jag kan avböja OP så kan det betyda att jag skulle kunna blicka mot en comeback på SM i Sundsvall.

En comeback är då jag kan tävla med ambitionen att jag kan prestera max. Om jag tävlar innan så är det bara för att träna, men bara dit är det just nu långt.