VASALOPPET

Idag drog vi i Åsarna en chansning med skidorna. Det var riktigt svår att få till fäste och bibehålla glid. Det fanns då två alternativ Staka helt utan fäste, eller köra på ruggade skidor. För oss fanns bara rugg alt.
Fredrik Persson och jag pratade om att köra redan i Risbergsbackarna med 6mil kvar, förutsatt att skidorna funkade, och det gjorde dom. Väl in mot backarna började jag och Fredrik köra, fältet sprack upp och sen blev även bröderna Aukland het på att fortsätta körningen uppför. När det gick som fortast uppför på diagonalen, hörde jag ett stönande bredvid mig, det var Jerry Ahrlin som stakade förbi oss! Han passerade A.Aukland som drog och farten ökades ytterligare. Väl i Risberg va jag i en fin tätklunga på ca.10man. Men sen blev det lite oordning och Auklands, Jerry och Myrland kom iväg. I vår andraklunga anslöt fler bakifrån men vi jagade på bra och höll avståndet fram på ca.40sek. kilometrarna rullade på och jag började uppmot Evertsberg få ifrysningar i ruggen och jag skidorna gick tyngre och tyngre. I den långa utförslöpan ner från Evertsberg fanns det inte en möjlighet att hänga med gruppen. Jag tappade skitmycket och ruggen låg i och bromsade hela tiden, jag hade dock ett klockrent fäste. Det kändes helt hopplöst när gubbe efter gubbe swishade förbi, jag övervägde att kliva av. I Gopshus fick jag tag i en stålsickel så jag kunde få bort lite av ruggen, det blev marginell skillnad! Men då kom också Magnus Myhr ikapp så vi slog följe och åkte ilag genom fältet och mot målet i Mora.
Jag blev lite förvånad när jag hörde att Auklands hade åkt rugg och lyckats så bra med glidet. Men samtidigt är det ju också lika stor skillnad mellan ruggpar som mellan vanliga skidor, och i mitt fall och de allra flestas så sitter man oftast på bara ett par ruggskidor. Jag tror att det var skillnaden på ruggparen som också gjorde vem av Auklands som vann.
Vår chansning med ruggskidor var så rätt, men blev ändå så fel! Om jag va less efter onsdagen så är det inte i närheten av vad jag är nu! GODNATT